Partei
Themen
Programm
Service
Mag. Josko Vlasich, thaneskero vakeraschi (=thaneskero schero) i Selenojipe
O Selenojipe, naturakero akaripe partaj
Amen Selene gertschom andari naturakeripe micinipe ujam. Sar ma, angloi 20 berscha, si amenge adi o naturakero akaripe jek baro kivanipe.
Transitverkehr, ham te o thardipe andoro elo, gas taj angar artinel amenge natura taj artinel le iletoskero kher eseri marhi taj kasta taj sa so selene sal.
Ham te jek fabrika so o gaso tharem, artinel jek “Natura 2000†than sar ileteskero kvaliteta sar o cile o doj acon. Amen butschlinas le organsacija sar te atschol sar sa hi, vasch sasto paj, susto paj, vasch susti diha taj i natura but de le me so amen adschenca dikas.
Burgenland, them i tschulipe taj butschibtschengeripe
I butschibtschengeripe ar merel, sar amari pannonische Identidät. Te usemende i
butschibtschengeripe naschi dschal, siklon amare therne nipo ando ost, minik buter tschib butschakero foro, vasch o da len bareder hasna hi.
Amen isten te amare fatschunge sikavas tschibtscha ta vakerel, afga buter hasna hi len, tumenge buti te lakel. Amen selene gamaha hot butertschibtscha ando burgenlandiki iskola federt e gerel. Ungrika taj horvacko ando cilo burgenlanditike fatschuvtschengeri bar taj iskola, amen vintschinas amenge hot ada hi.
„Sprachenvielfalt ade?“ butschol jek projekto, i selene Burgenland, gada kestindscha, sar ando Burgenland vasch o butschibtschengeripe terdschol.
Tu schaj telo www.sprachenvielfalt.at te tumen phenel gamna.
Burgenland, them i sikadipe
Amen selene gamaha, kaj o te siklol na bekamas te botschinel useri fatschuvgeri bara dschusi universiteta. Ando Burgenland iste valaso gerdo ol, fatschuvgeri bara taj o horte buter arbutschalin te ol. Ando Burgenland mindik tschureder fatschuvdscha cij tschapinon. O doj diklom le Hauptschule Eberau cuj tschapinde. Amen na gamaha oja iskoleskere politika na;
te tschuleder fatschuvdscha ule (sar 90) akor ar gerdol hot cuj tschapinen. Tikneder khera pekan, kaj o fatschuvdscha feder saj siklon to meschtertscha feder geren. Andikhera kaj dui tschibtscha vageren te odoj 15 fatschuvdscha ofnahi. Todoj ovnahi neveder methodische taj siklipeskero maschkaripe.
O Selenojipe terdchon uso dschuvlengero politika
Hot dschuvla taj murscha gleichi terdscharipe hi is te uso amenge ando Burgenland megodi buter suno sar tschatschikanipe. Dschuvla uschtiden mindig nan buiter loj sar murscha, te on schaj buti laken, hat i Quote vascho dschuvla o butigeren hi ando Europa sar ando Austrija jek o Burgenland hi i but feder. O falinipe andar khera vascho fatschuvdscha ertscharel i situatija buter kaj ando but familija i dschuvla on ertschavo roden, „fatschuvdschende kher te atschon“. Amen selene mangen, hot dschuvla ferder schancen uschtiden. I gleichui therdschavipe priko mursch taj dschuvli oso cile thana ande te cidel, na dschak ando kureskero vakeripe.
O Selenojipe , partaj jekistar Energiepolitika
I Atomenergie le manuschenge taj marhenge nan latscho, elo taj gas mindug kutscheder on taj i natura pageren. Kham taj balval na koschtalinel nischta, taj o klima schoninen. Vaschoda amen selene, nevi klima- taj lasneder energie politika mangas, mint amaro Ziel hi hot elo,gas taj Atomenergie na on pekade. Amen schaj buteder butiskere thana keras ando than la te o Winpark ando Parndorf sikan so meg sa te kerel hi.
Zum Seitenanfang


